lördag 18 juni 2011
Som en sten sjunker jag
Vattnet ligger helt stilla. Det är fortfarande ingen sommarvärme i vattnet. Men det skiter jag i, jag tar ett steg i taget. Kylan sprider sig fort i kroppen. Fötterna känns som två isklumpar. Ett steg till. Jag tänker på allt som har hänt. Alla ord som fått mig må dåligt. Och som har fått mig att göra detta. Ett steg till. Inte långt kvar nu. En fågel flyger ensam över sjön. Nu gäller det, jag lägger mig ner, sluter ögonen och slutar andas. Jag sjunker. Jag öppnar mina ögon och ser världen försvinner. Som en sten sjunker jag till botten. Allt blir svart och inte ett enda ljud hörs.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar