lördag 30 april 2011

Tiden har kommit

Regnet är kallt här utanför. Jag har mått bättre, än vad jag gör nu. Det blir inte bättre för att tiden går, det finns saker jag inte förstår. Smärtan växer, det är som jag går på krossat glas. Det är grått, svart, vitt och rött, allt på en gång. Jag har blundat och gråtit utan grund. Jag känner rädslan kommer ikapp mig. Hjärtat slår så hårt det kan. När jag rusar fram mot stupets kant. Ett steg till och jag finns inte mer. Det är som att vinden försöker dra ner mig i det djupa. Tiden har kommit. Det är dags att hoppa. Tanken slår mig precis innan jag ska ta det sista klivet.
Hur många kommer jag skada nu?

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar